Det har väl knappast undgått någon att detaljhandeln genomgått en kraftig förändring det senaste årtiondet. Förändringen handlar givetvis om digitalisering och en ökad e-handel som slagit igenom på bred front och därmed också påverkat symbiosen mellan stad och handel. För med e-handeln kommer en ny transportlogik. Istället för att transportera in stora godsmängder till få aktörer (gods till butik där medarbetarna plockar upp varor på hyllan och säljer styckvis till kund) så transporteras styckegods direkt till konsumenten. Det innebär att vi inte har samma varuflöden och heller inte samma arenor i staden för att visa upp varor till försäljning. Istället levereras en del varor hem till kunden eller till e-handelsombud, alternativt till postboxar som placerats ut på strategiska platser i staden och i bostadsområden.
Det här får konsekvenser för både kommersiella fastigheter i stadens centrum och för våra bostäder. Människor lägger inte längre sin lediga lördag på att besöka stadskärnan för att shoppa och de prioriterar inte de externa köpcentrumen. Och varför skulle de? När allt de möjligen kan önska sig finns framför dem med bara några knapptryck. Resultatet blir tomma butikslokaler i stadskärnorna med igenbommade skyltfönster med texten ”Stängt”. Ett annat resultat är logistikaktörernas skytteltrafik i stadsdelarna, där en och samma gata kan ha ett tiotal varuleveranser utförda av lika många transportföretag på samma dag. För en del människor har hemmet blivit den nya distributionscentralen, vilket givetvis ställer andra krav på boendet. Det måste finnas plats för varumottagning i hyreshusen och miljöstationerna svämmas över av kartong och wellpapp från e-handelsförsändelserna.
Eftersom den här förändringen är pågående känner vi inte till alla konsekvenser som kommer av en förändrad handelslogik. Men vi kan konstatera att behovet av ytor och platser för att visa upp varor till försäljning inte är lika tydligt nu som när e-handeln bara var ett format i marginalen av den totala detaljhandeln. Vi ser också att e-handelsvanorna leder till att staden måste omorganiseras för att rymma både fysiska butiker, click-and-collect format, utlämningsplatser för varuleveranser, infrastruktur för hemleveranser och samtidigt måste staden vara proaktiv när det gäller nya och helt okända handelsformat. På bara ett årtionde har sättet som konsumenter handlar varor på förändrats dramatiskt och utmanar stadens utseende med fenomen som t.ex. säsongsvarierad köbildning vid utlämningsplatser, överfulla hyllor hos paketombuden och nya behov av hemleveranser för både bulk- och dagligvaror.
Vill du som Boråsare vara med och hjälpa oss forskare att förstå förändring och utveckling av handeln, delta i vårt forskningsprojekt och var med på en intervju. Du anmäler dig här: https://ehandelsstaden.se/urban-change/intresseanmalan/ och kriteriet för att delta är följande:
Du ska vara 20 år eller äldre, ha e-handlat något de senaste 3 månaderna och vara bosatt i någon av stadsdelarna Norrby/Byttorp, Centrum, Göta, Sjöbo, Trandared eller Brämhult.
//Malin Sundström