Hur kommer staden att se ut?

Det har väl knappast undgått någon att detaljhandeln genomgått en kraftig förändring det senaste årtiondet. Förändringen handlar givetvis om digitalisering och en ökad e-handel som slagit igenom på bred front och därmed också påverkat symbiosen mellan stad och handel. För med e-handeln kommer en ny transportlogik. Istället för att transportera in stora godsmängder till få aktörer (gods till butik där medarbetarna plockar upp varor på hyllan och säljer styckvis till kund) så transporteras styckegods direkt till konsumenten. Det innebär att vi inte har samma varuflöden och heller inte samma arenor i staden för att visa upp varor till försäljning. Istället levereras en del varor hem till kunden eller till e-handelsombud, alternativt till postboxar som placerats ut på strategiska platser i staden och i bostadsområden.

Det här får konsekvenser för både kommersiella fastigheter i stadens centrum och för våra bostäder. Människor lägger inte längre sin lediga lördag på att besöka stadskärnan för att shoppa och de prioriterar inte de externa köpcentrumen. Och varför skulle de? När allt de möjligen kan önska sig finns framför dem med bara några knapptryck. Resultatet blir tomma butikslokaler i stadskärnorna med igenbommade skyltfönster med texten ”Stängt”. Ett annat resultat är logistikaktörernas skytteltrafik i stadsdelarna, där en och samma gata kan ha ett tiotal varuleveranser utförda av lika många transportföretag på samma dag. För en del människor har hemmet blivit den nya distributionscentralen, vilket givetvis ställer andra krav på boendet. Det måste finnas plats för varumottagning i hyreshusen och miljöstationerna svämmas över av kartong och wellpapp från e-handelsförsändelserna.

Eftersom den här förändringen är pågående känner vi inte till alla konsekvenser som kommer av en förändrad handelslogik. Men vi kan konstatera att behovet av ytor och platser för att visa upp varor till försäljning inte är lika tydligt nu som när e-handeln bara var ett format i marginalen av den totala detaljhandeln. Vi ser också att e-handelsvanorna leder till att staden måste omorganiseras för att rymma både fysiska butiker, click-and-collect format, utlämningsplatser för varuleveranser, infrastruktur för hemleveranser och samtidigt måste staden vara proaktiv när det gäller nya och helt okända handelsformat. På bara ett årtionde har sättet som konsumenter handlar varor på förändrats dramatiskt och utmanar stadens utseende med fenomen som t.ex. säsongsvarierad köbildning vid utlämningsplatser, överfulla hyllor hos paketombuden och nya behov av hemleveranser för både bulk- och dagligvaror.

Vill du som Boråsare vara med och hjälpa oss forskare att förstå förändring och utveckling av handeln, delta i vårt forskningsprojekt och var med på en intervju. Du anmäler dig här: https://ehandelsstaden.se/urban-change/intresseanmalan/  och kriteriet för att delta är följande:

Du ska vara 20 år eller äldre, ha e-handlat något de senaste 3 månaderna och vara bosatt i någon av stadsdelarna Norrby/Byttorp, Centrum, Göta, Sjöbo, Trandared eller Brämhult.

//Malin Sundström

Delta i studien om Borås centrum!

Nu har forskningsprojektet kommit till den mest intensiva fasen, det tillfälle då vi behöver få kontakt med er Boråsare och göra intervjuer. För att kunna undersöka vad ökad e-handel och nya beteenden kommer att innebära för Borås centrum behöver vi prata med er som bor i Borås centrum. Därför söker vi nu efter personer som vill ställa upp på en intervju! Om du bor i Borås (Brämhult, Göta, Norrby, Sjöbo, Trandared eller Centrum), är över 20 år och har e-handlat något de senaste 3 månaderna, så tycker jag att du ska anmäla dig. Så fort anmälningarna kommer in tar vi kontakt och bokar tid för en distansintervju. Det är spännande framtidsfrågor som berör alla. Intervjun tar mellan 30-35 minuter. Anmälan gör du här: urbanchange.se/intresseanmalan

Vad ska staden finnas till för?

Foto: Glenn MurbergFoto: Glenn Murberg

Det är många som menar att handeln är grundstenen för att en stad överhuvudtaget existerar där stadskärnan ofta varit den naturliga platsen för handel och folkliv. För att köpa något har konsumenten varit tvungen att fysiskt besöka en butik, en galleria eller en marknad och det har varit rationellt att samla många butiker på samma plats. Dessa samband och beteenden har givetvis påverkat fastighetsägarna som i centrala delar anpassat bottenvåningarna så att de passar hyresgäster som bedriver detaljhandel. Vi som bor i staden har vant oss vid stora skyltfönster, breda entrédörrar, upplysta lokaler nattetid och tagit butikshandeln för given. Men så är det inte längre. Det går lika bra att handla online, varifrån som helst i hela världen, och hämta ut sina varor hos närmaste postombud, i utplacerade leveransboxar eller via hemleverans. Om tillräckligt många människor väljer att i allt högre grad handla online och inte i stadens fysiska butiker, uppstår givetvis konsekvenser i form av en förändrad stadsbild. Hur en sådan stad kommer att se ut vet vi inte. Men, det finns skäl att tro att kommersiella fastighetsägare utvecklar nya strategier för lokalerna i bottenplan. Kanske tar de bort upplysta skyltfönster och entrédörrar, re-designar ytorna så att de attraherar annan typ av verksamhet? Vem vet, kanske kommer de fräckaste hyreslägenheterna i Borås centrum ligga där vi idag vant oss vid att Gina Tricot eller KappAhl ligger? Eller så attraherar fastighetsägarna nya hyresgäster som vill behålla insynen i lokalerna och idén om att besökare ska komma och gå? Eventuellt fylls också torget av återkommande evenemang för att hålla stadskärnan levande och locka dit folk. Vi har fantastiskt kreativa centrumutvecklare i Borås som enligt god Knalleanda gör sanslöst mycket med begränsade resurser. (TACK för det arbetet!)

Jag tycker det är otroligt spännande att följa förändrade köpvanor och hur sambandet mellan en levande stadskärna, handel och fastigheternas utseende minskar i snabb takt. Men vad är det då som ska ”rädda staden”? Jag vet inte, men en sak är i alla fall klar: det kommer inte att vara butikshandeln som ”räddar” Borås centrum i framtiden. I varje fall inte om vi med ”butikshandel” menar en detaljist som hyr en lokal där man erbjuder varor till försäljning. Inte ens om vi tror att lösningen ligger i att locka detaljisten med saluhalls-liknande lokaler med lockande arkitektur och design. De små unika butikerna med ett nischat utbud kommer inte att stå i kö för att hyra butikslokaler, vare sig i Borås eller någon annanstans. Det är en quick-fix dröm som grundar sig på en för enkel analys. Det är nämligen en komplex problematik, det här med stadskärnor, handel och fastigheter, och för snabba svar utan ordentlig analys, kan till och med förvärra problematiken.

Personligen tror jag mer på att de vassa frågorna kan bidra, de som kräver ordentlig tanke innan någon svarar. Och en sådan fråga citerar jag från vår stadsantikvarie Fredrik Hjelm, som i Borås Tidning den 14 april frågar sig: ”Vad ska staden finnas till för?” Det är en fråga som inte är anpassad efter tillgängliga, ekonomiska och snabba lösningar. Det är en fråga som är värd att ta på allvar utan att grundas i abstrakta visioner som kan tolkas på olika sätt av olika människor. Svaren får inte bli innehållslöst prat, eller bullshit, om man ska uttrycka sig tydligt. Svaren måste bygga på konkreta saker, det som är väsentligt i vardagen för de flesta.  Sådant som handlar om boende, transporter, arbete,  konsumtion och hållbarhet.

Är du bosatt i Borås (Brämhult, Göta, Norrby, Sjöbo, Trandared eller Centrum) över 20 år och har e-handlat något de senaste 3 månaderna, så kan du delta i en forskningsstudie om vad ökad e-handel kan innebära för Borås centrum. Du blir intervjuad av forskare och intervjun tar 30-35 minuter. Anmälan gör du här: urbanchange.se/intresseanmalan

//Malin Sundström

Allt fler äldre e-handlar

Häromdagen fick jag ett telefonsamtal från en medieaktör. De har en del utmaningar när det gäller större strategiska förändringar och behövde veta mer om äldre konsumenters nyhetsvanor. Ha, ha, visserligen känner jag mig ganska gammal ibland, men så gammal är jag inte – nej, det var inte mig de undrade över. De ville ha råd om hur man kan närma sig målgruppen och vad man vågar göra för antaganden när det handlar om människor över 85 år. Hade jag fått det här samtalet för 1,5 år sedan hade svaret varit ganska enkelt, men tack vare pandemin är det enkla svårt. För vi ser en enorm förändring vad gäller just äldre konsumenter och digitala tjänster just nu. Enligt Klarna så ökar den äldre kundgruppen av e-handelskunder kraftigt det senaste halvåret och enligt Swish har äldre kunder i mycket högre grad börjat använda deras tjänster. Det verkar som att den berömda proppen har lossnat ur ketchupflaskan och äldre har blivit en vanlig e-handelskund när det gäller mat- och apoteksvaror, men också andra typer av varor och de blir mer och mer erfarna av att hantera digitala tjänster som betalningar.

Jag tycker det är spännande att äldre konsumentgrupper börjat e-handla, men undrar samtidigt om det är ett beteende som kommer att hålla i sig efter pandemin? Kommer det visa sig att denna målgrupp bara e-handlade för att den kände sig tvungen, eller kommer fördelarna med e-handel att vara så stora så att de minskar sina butiksbesök i framtiden? Det finns en forskare vid Göteborgs universitet och Centrum för Konsumtionsvetenskap som tvärsäkert menar att beteendeförändringen är bestående. Magnus Roos säger nämligen: ”Ja, det är jag hundra procent övertygad om. Tidigare forskning visar att om man har tagit sig över tröskeln och börjat e-handla, så fortsätter man. Dessutom benämns personer som är födda mellan 1930 och 1945 som den plikttrogna generationen. De överger inte sina vanor så lätt.”

Själv är jag ambivalent och vågar inte tro så mycket. Jag tänker att vi får vänta och se. Men, om det skulle visa sig att Magnus Roos får rätt och att äldre som börjat e-handla under pandemin, fortsätter när pandemin är över, då kommer helt säkert våra butiker och städer påverkas på något sätt. Frågan är hur?

//Malin Sundström

Första mötet med Advisory Board

Fotocredit: Borås TMEFotocredit: Borås TME

Välkomna till en blogg vars avsikt är att berätta om hur forskningsprojektet avlöper, vad vi gör, vilken typ av kunskap som uppstår och framför allt – att möjliggöra delaktighet. Forskning är ofta en ganska ”sluten” process och det är först när resultaten är klara som allmänheten har möjlighet att läsa om vad som framkommit. Så vill vi inte ha det i det här projektet. Vi vill ha en öppen och transparent process där intresserade människor ges möjlighet att lära sig något under hela projekttiden, följa med i de resonemang som förs och kanske också komma med inspel och förslag till projektdeltagarna.

Vad är det då vi undersöker i forskningsprojektet?

Vi undrar vad en ökad e-handel kommer att innebära för stadens struktur och dess funktion. Vi undrar också vilka utmaningar som är särskilt tydliga och vilka långsiktiga konsekvenser som kan uppstå på grund av dessa utmaningar.

Syftet med projektet är att identifiera vilka områden och frågor som kommer att få mer eller mindre betydelse för utformningen av staden Borås. Det vetenskapliga syftet är att producera ny kunskap om sambanden mellan städers transformation och ökad e-handel.

Varför är det viktigt att undersöka dessa frågor?

Forskning som studerar samband mellan städers förändring och ökad e-handel är nästintill obefintlig, vilket är anmärkningsvärt eftersom vi vet att detaljhandeln historiskt har varit en viktig variabel i den ekvation som sammantaget bidrar till hur staden planeras och organiseras. Om detaljhandeln i allt högre grad omfattar e-handel, där konsumenter kan handla varor från världens alla hörn med bara ett knapptryck och få varorna hemlevererade eller upphämtade hos ett ombud, kommer inte staden då att behöva omorganiseras? På bara ett årtionde har sättet som konsumenter handlar varor på förändrats dramatiskt och utmanar stadens organisering med fenomen som t.ex. säsongsvarierad köbildning vid utlämningsplatser, överfulla hyllor hos paketombuden och nya behov av hemleveranser för både bulk- och dagligvaror.

Kommer stadens torg att ha samma funktion i framtiden som de haft historiskt, hur kommer städernas paradgator att se ut om fastigheternas bottenlokaler inte har skyltfönster och shoppingerbjudanden och kommer e-handelsformatet och hybridformat som click-and-collect att ta samma synliga plats i staden som butikshandeln tidigare gjort? Hur blir det med den ökande mängden hemleveranser och hur kommer det att påverka staden? Kommer vi att få se fler paketombud, fler postboxar för e-handelspaket, drönarleveranser och hur kommer konsumenter att hantera ”den sista milen” (dvs hur ska de transportera hem sina e-handelspaket i framtiden) och vilka konsekvenser får det för staden?

Som ni förstår är frågorna många i det här projektet och avsikten är inte att besvara alla utan att fokusera på det som vi menar är viktigast. Till vår hjälp att sortera bland alla utmaningar har projektet ett rådgivande organ, ett Advisory Board, som består av: Catrin Wirfalk, Hanna Lassing, Joakim Hedin och Kajsa Hjelm. Och igår träffades vi för första gången för att bolla idéer och frågor, vilket ledde till spännande diskussioner som hade sin bas i de tydliga krafter/strömningar som påverkar stadens transformation: Inköpsmönster, Arbetsliv, Klimat & Hållbarhet.

Vi var relativt överens om att ökad e-handel kommer att medföra fler hemleveranser men att det också kan leda till nya leveransformat i form av ”pick-up-stationer” där konsumenter stannar till med bilen och får sina varor ilastade i bagaget. Leveransproblematiken och kopplingen till ökad trafik och miljöutmaningar blir därmed tydlig.

Vi diskuterade också ett förändrat arbetsliv och hur pandemin påverkat utvecklingen mot att fler arbetar hemifrån och insikten om att det fungerar bra, antingen direkt hemifrån eller via delade kontorslokaler. Om vi efter pandemin kommer att fortsätta arbeta hemifrån så innebär det stora förändringar på staden. Närmiljön kring våra boenden blir viktigare, utbudet och servicefunktionerna måste bli bättre och det kommer att behövas innovativa lösningar för hur fysisk handel och e-handel kan samverka med t.ex. delade kontorslokaler.

Klimat- och miljöutmaningar svävar som ett moln över diskussionen. Kommer ökad e-handel att innebära trafikkaos, luftföreningar och köer och kan vi i så fall förebygga den typen av problematik? Hur hanterar vi den ökade mängden ”e-handelsskräp” i form av kartong, well och plast, material som idag tenderar att ta störst plats vid våra återvinningsstationer och i hushållssoporna?

Ja, som ni märker blev frågorna inte färre efter gårdagens möte med Advisory Board, utan snarare fler. Men det är spännande och vi är superglada att få hjälp i vårt projekt av dessa kloka Boråsare.

Fortsättning följer//Malin Sundström