Författare: malin

Häromdagen fick jag ett telefonsamtal från en medieaktör. De har en del utmaningar när det gäller större strategiska förändringar och behövde veta mer om äldre konsumenters nyhetsvanor. Ha, ha, visserligen känner jag mig ganska gammal ibland, men så gammal är jag inte – nej, det var inte mig de undrade över. De ville ha råd om hur man kan närma sig målgruppen och vad man vågar göra för antaganden när det handlar om människor över 85 år. Hade jag fått det här samtalet för 1,5 år sedan hade svaret varit ganska enkelt, men tack vare pandemin är det enkla svårt. För vi ser en enorm förändring vad gäller just äldre konsumenter och digitala tjänster just nu. Enligt Klarna så ökar den äldre kundgruppen av e-handelskunder kraftigt det senaste halvåret och enligt Swish har äldre kunder i mycket högre grad börjat använda deras tjänster. Det verkar som att den berömda proppen har lossnat ur ketchupflaskan och äldre har blivit en vanlig e-handelskund när det gäller mat- och apoteksvaror, men också andra typer av varor och de blir mer och mer erfarna av att hantera digitala tjänster som betalningar.

Jag tycker det är spännande att äldre konsumentgrupper börjat e-handla, men undrar samtidigt om det är ett beteende som kommer att hålla i sig efter pandemin? Kommer det visa sig att denna målgrupp bara e-handlade för att den kände sig tvungen, eller kommer fördelarna med e-handel att vara så stora så att de minskar sina butiksbesök i framtiden? Det finns en forskare vid Göteborgs universitet och Centrum för Konsumtionsvetenskap som tvärsäkert menar att beteendeförändringen är bestående. Magnus Roos säger nämligen: ”Ja, det är jag hundra procent övertygad om. Tidigare forskning visar att om man har tagit sig över tröskeln och börjat e-handla, så fortsätter man. Dessutom benämns personer som är födda mellan 1930 och 1945 som den plikttrogna generationen. De överger inte sina vanor så lätt.”

Själv är jag ambivalent och vågar inte tro så mycket. Jag tänker att vi får vänta och se. Men, om det skulle visa sig att Magnus Roos får rätt och att äldre som börjat e-handla under pandemin, fortsätter när pandemin är över, då kommer helt säkert våra butiker och städer påverkas på något sätt. Frågan är hur?

//Malin Sundström

Välkomna till en blogg vars avsikt är att berätta om hur forskningsprojektet avlöper, vad vi gör, vilken typ av kunskap som uppstår och framför allt – att möjliggöra delaktighet. Forskning är ofta en ganska ”sluten” process och det är först när resultaten är klara som allmänheten har möjlighet att läsa om vad som framkommit. Så vill vi inte ha det i det här projektet. Vi vill ha en öppen och transparent process där intresserade människor ges möjlighet att lära sig något under hela projekttiden, följa med i de resonemang som förs och kanske också komma med inspel och förslag till projektdeltagarna.

Vad är det då vi undersöker i forskningsprojektet?

Vi undrar vad en ökad e-handel kommer att innebära för stadens struktur och dess funktion. Vi undrar också vilka utmaningar som är särskilt tydliga och vilka långsiktiga konsekvenser som kan uppstå på grund av dessa utmaningar.

Syftet med projektet är att identifiera vilka områden och frågor som kommer att få mer eller mindre betydelse för utformningen av staden Borås. Det vetenskapliga syftet är att producera ny kunskap om sambanden mellan städers transformation och ökad e-handel.

Varför är det viktigt att undersöka dessa frågor?

Forskning som studerar samband mellan städers förändring och ökad e-handel är nästintill obefintlig, vilket är anmärkningsvärt eftersom vi vet att detaljhandeln historiskt har varit en viktig variabel i den ekvation som sammantaget bidrar till hur staden planeras och organiseras. Om detaljhandeln i allt högre grad omfattar e-handel, där konsumenter kan handla varor från världens alla hörn med bara ett knapptryck och få varorna hemlevererade eller upphämtade hos ett ombud, kommer inte staden då att behöva omorganiseras? På bara ett årtionde har sättet som konsumenter handlar varor på förändrats dramatiskt och utmanar stadens organisering med fenomen som t.ex. säsongsvarierad köbildning vid utlämningsplatser, överfulla hyllor hos paketombuden och nya behov av hemleveranser för både bulk- och dagligvaror.

Kommer stadens torg att ha samma funktion i framtiden som de haft historiskt, hur kommer städernas paradgator att se ut om fastigheternas bottenlokaler inte har skyltfönster och shoppingerbjudanden och kommer e-handelsformatet och hybridformat som click-and-collect att ta samma synliga plats i staden som butikshandeln tidigare gjort? Hur blir det med den ökande mängden hemleveranser och hur kommer det att påverka staden? Kommer vi att få se fler paketombud, fler postboxar för e-handelspaket, drönarleveranser och hur kommer konsumenter att hantera ”den sista milen” (dvs hur ska de transportera hem sina e-handelspaket i framtiden) och vilka konsekvenser får det för staden?

Som ni förstår är frågorna många i det här projektet och avsikten är inte att besvara alla utan att fokusera på det som vi menar är viktigast. Till vår hjälp att sortera bland alla utmaningar har projektet ett rådgivande organ, ett Advisory Board, som består av: Catrin Wirfalk, Hanna Lassing, Joakim Hedin och Kajsa Hjelm. Och igår träffades vi för första gången för att bolla idéer och frågor, vilket ledde till spännande diskussioner som hade sin bas i de tydliga krafter/strömningar som påverkar stadens transformation: Inköpsmönster, Arbetsliv, Klimat & Hållbarhet.

Vi var relativt överens om att ökad e-handel kommer att medföra fler hemleveranser men att det också kan leda till nya leveransformat i form av ”pick-up-stationer” där konsumenter stannar till med bilen och får sina varor ilastade i bagaget. Leveransproblematiken och kopplingen till ökad trafik och miljöutmaningar blir därmed tydlig.

Vi diskuterade också ett förändrat arbetsliv och hur pandemin påverkat utvecklingen mot att fler arbetar hemifrån och insikten om att det fungerar bra, antingen direkt hemifrån eller via delade kontorslokaler. Om vi efter pandemin kommer att fortsätta arbeta hemifrån så innebär det stora förändringar på staden. Närmiljön kring våra boenden blir viktigare, utbudet och servicefunktionerna måste bli bättre och det kommer att behövas innovativa lösningar för hur fysisk handel och e-handel kan samverka med t.ex. delade kontorslokaler.

Klimat- och miljöutmaningar svävar som ett moln över diskussionen. Kommer ökad e-handel att innebära trafikkaos, luftföreningar och köer och kan vi i så fall förebygga den typen av problematik? Hur hanterar vi den ökade mängden ”e-handelsskräp” i form av kartong, well och plast, material som idag tenderar att ta störst plats vid våra återvinningsstationer och i hushållssoporna?

Ja, som ni märker blev frågorna inte färre efter gårdagens möte med Advisory Board, utan snarare fler. Men det är spännande och vi är superglada att få hjälp i vårt projekt av dessa kloka Boråsare.

Fortsättning följer//Malin Sundström